Förbränning av järn

Syfte:

Jag ska undersöka vad som händer när jag tänder eld på järnull.

Material:

Balansvåg

Järnull

Tändstickor

Metallbricka

Metod:

1. Bygg en balansvåg som på bilden.

2. Häng järnull på båda sidor av vågen. Viktigt att vågen väger jämnt.

3. Järnullen skall vara fluffig.

4. Tänd eld på den ena järnullsbollen med tändstickan.

5. Se vad som händer.

Hypotes:

Jag tror att stålullsbollen blir lättare. När stålullen brinner kommer det att inte bli några lågor utan den kommer att glöda. Jag tror även att stålullen kommer att bli vit när den har brunnit.

Resultat:

Säkerhet: Man skall bära handskar för att minimera risken att skära sig på stålullen. Det kan även vara bra att använda längre tändstickor för att inte bränna sig. Man ska även ha en bricka av metall under vågen för att minimera risken för brand.

Beskriv vad som händer:

När man eldar stålullen så får den en mörkblåaktig färg. Den blir tyngre och väger då mer än den andra tussen. Det blir inga lågor utan bara glöd.

Slutsats:

Svara på syftet: Vad hände när jag eldade stålull?

Det som händer när jag tillför värme till stålull är att det sker en kemisk reaktion mellan järnatomerna (fast form) och syremolekylerna (gasform). Det som skapas är järnoxid (fast form). Detta nya ämne är då tyngre än det vanliga järnet eftersom att det finns mer atomer. En del av järnoxiden samlas i klumpar som sätter sig på stålullens trådar.

Kemisk formel:

4Fe + 3O₂  Värme-> 2Fe₂O₃

När man tillför värme till järnet så sker det en kemisk förening mellan syret och järnet. Det som bildas är järnoxid. Reaktionsformel: 4Fe + 3O₂ -> 2Fe₂O_3.

Stämde hypotesen?

Min hypotes var felaktig. Jag trodde att stålullen skulle bli lättare och att den skulle bli vit efter den kemiska reaktionen. Det som hände var att stålullen blev tyngre och den fick även en mörkblåliknande yta. Den fick också massor med små kulor som satt på trådarna. Det var järnoxid som hade klumpat ihop sig. Jag hade rätt med att det inte skulle bli några lågor utan bara glöd.

Erfarenheter från vardagen:

Rost finns nästan överallt. Vi vill helst undvika rost eftersom att det förstör metaller. För att man ska kunna tillverka rostfria metaller så måste man veta vad rost är. När järn rostar är det järnoxid som bildas när järnet reagerar med syret. Med denna vetskap kan man tillverka saker som antirostmedel.

Förbättringar:

Man hade kunnat använde en mer exakt våg för att mycket lättare se hur stålullens vikt förändras och ha exakt lika stor mängd stålull på varje sida. Man hade kanske kunnat testa experimentet i en kall omgivning och se om det ger ett annat resultat.

Materien Byggstenar Fråga 10, 11 och 13

10.

a O

b. Cu

c. F

d. Fe

e. H

f. C

11.

a H2O

b. CO2

c. O2

13.

a. Två stycken kväveatomer.

b. En kolaatom och en syreatom.

c. Två väteatomer en kolatom och tre syreatomer.

Slavhandeln

1. Hur gick det till när slavarna fångades?

I Afrika så mätte man rikedom i slavar istället för mark. När då blev krig så erövrade man människor istället för mark. Detta innebar att det fanns många slavägare. När det då kom människor från olika delar av världen för att handla så sålde man slavarna för pengar och olika varor. Man kunde även bli slav på grund av stora skulder.

2. Mellan vilka världsdelar pågick slavhandeln och när var den som mest intensiv?

Slavhandeln pågick som mest mellan Västindien, Europa, Sydamerika, Västafrika och Nordamerika. Man fraktade slavar från Afrika till olika plantager i Västindien, Sydamerika och Nordamerika. Bomull, tobak och socker som man hade odlat på plantagerna skickades till Europa. Därifrån skickas skepp med tyger, kopparföremål, järn, vapen och sprit tillbaka till Västafrika. Slavhandeln var som mest intensiv från slutet av 1600-talet och under 1700-talet.

3. Varför började engelsmännen använda slavar på sina plantager?

Engelsmännen använde slavar på sina plantager för att man ansåg att det var ett för smutsigt arbete för en vanlig människa. Det var även mycket billigt med slavar och om någon omkom så kunde denne slav lätt ersättas av en annan. Slavar som kom från Afrika var mer anpassade för den heta solen och var immun mot många sjukdomar som var dödliga.

4. Varför tror du att de vita ansåg sig mer värda än de svarta?

Jag tror att man ansåg att vita var bättre än svarta för att det oftast var svarta personer som var slavar. Slavarna låg längst ner i samhället och blev mycket illa behandlade. Många ansåg att svarta människor inte kunde vara civiliserade och att Afrika var en kontinent utan kultur eller historia. Man såg helt enkelt det afrikanska folken som djur.

5. Varför förbjöd man slaveriet slutligen?

På grund av slaveriet så blev det många uppror. Slavarna var missnöjda med hur de behandlades och ville ha en ändring. Det kom även tankar om mänskliga rättigheter vilket förbjuder någon form av slaveri. Det skapades många rörelser som försökte avskaffa slaveriet. Danmark var först med att förbjuda slaveri. Sedan kom England och efter det Amerika.

6. Var det någon skillnad och vilken i så fall, på europeiska slavar och afrikanska slavar?

Europeiska slavar var inte så tålig mot varma förhållanden tillskillnad från afrikanska slavar. Afrikanska slavar var även immuna mot många tropiska sjukdomar som kunde leda till döden för en slav som kom från Europa. En vit slav kunde ofta köpa sig fri tillskillnad från en svart slav.

7. Vilka konsekvenser blir det av triangelhandeln?

Triangelhandeln ledde till många konsekvenser. Det dog många afrikanska människor när dem fraktades på båtarna. Medellivslängden i Västafrika ökade ändå på grund av varorna som man fick genom handeln. Afrika var även mycket splittrat under denna tid. Amerika och Europa tjänade mycket mer pengar på triangelhandeln än vad Afrika gjorde. Man kan nästan säga att de afrikanska folken blev utnyttjade.

8. Finns det kvar tecken på triangelhandeln idag?

Rasism kommer ursprungligen från slavhandeln då man ansåg att vita var bättre än svarta. De svarta slavarna blev misshandlade och var illa omtyckta. Dessa tankar finns även idag. Dom är kanske inte lika starka som förut men dem påverkar våra liv varje dag.

9. Skillnader och likheter mellan slavhandeln då och nu?

Förut så använde man slavar till hårt arbete som att jobba på en plantage. Det finns fortfarande slavar som arbetar med hårda jobb men de mesta av nutidens slavar är sexslavar. En stor skillnad är att det inte dör lika många slavar under transportering som det gjorde förut. Idag har vita och svarta slavar lika dåliga förhållanden. Det är inte så att den vita slaven är bättre än den svarta.

10. Hur kommer slavhandeln att se ut i framtiden?

Jag tror att slavar kommer att bli svårare att få tag på och därmed dyrare. Detta tror jag för att människor blir slavar på grund av fattigdom. Om fattigdomen minskas så minskas även antalet slavar. Slavhandel kommer troligen att alltid finnas kvar.

11. Egna tankar kring slavhandeln?

Jag tycker personligen att den inte borde finnas någon form av slaveri. Det kommer nog dock att finnas slavhandel i alla olika tidsperioder. Man kan nog även minska antalet slavar om man ger alla chansen till en utbildning. Det är sjukt hur vissa slavar behandlas.

Källor:

http://www.historia2.se/historia123/?p=789

http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/110118/ce44d432d79d6661a45c83c34de61cb3/Slaveri%20d%C3%A5%20och%20nu,%20tidningen,%20tillgnglighetsversion.pdf

NO Lab-rapport (Friktion)

Syfte:

Undersöka hur friktionen ändras när du drar ett föremål på olika underlag.

Hypotes:

Jag tror att det blir minst friktion när lådan ligger på diskbänken av rostfritt stål. När lådan dras över asfalten kommer det att bli mest friktion. Här är en rangordning av underlaget från minst friktion till mest friktion: 

1. Diskbänk av rostfritt stål (eftersom att ytan är mycket jämn).
2. Kartong (eftersom att jag tror att ytan är relativt jämn).
3. Glas (Spegel) (eftersom att jag tror att ytan är jämn).
4. Bord av laminat (eftersom att bordet har en övre del som består av laminat så tror jag att lådan glider bra på ytan).
5. Golv (eftersom att det är smutsigt vilket bromsar upp lådan).
6. Asfalt (eftersom att den har en knottrig yta)

Asfalten är mest ojämn och det är därför jag tror att det blir mest friktion.

Material:

• Kartong
• Bord av laminat. 
• Diskbänk av rostfritt stål.
• Asfalt (Grusfri)
• Golv
• Glas (Spegel)
• Dynamometer (5 eller 10N
• Låda med 21 miniräknare.

Metod:

1. Lägg lådan med miniräknare på något av underlagen. 
2. Fäst dynamometern i en av lådans kortsidor. 
3. Dra den lodrätt över de olika underlagen med en konstant hastighet. 
4. Mät med dynamometern hur många Newton det krävs för att flytta föremålet.
5. Skriv upp resultaten och jämför. 

Resultat:
Kraften det tar att flytta på lådan ändras beroende på vilket underlag jag använder.

Här drar jag lådan över
golvet och mäter med dynamometern.

Här dras lådan över bordet av
laminat.

Här är lådan med miniräknarna som
jag använde i mitt experiment.

Här drar jag lådan över en spegel.

Slutsats:

Friktionen på föremålet ändras beroende på hur ojämnt underlaget är. Desto mer ojämnheter i underlaget desto mer friktion blir det. Diskbänken och bordet har mycket jämna ytor. Detta leder till att friktionen minskas. Asfalten var ganska ojämn. Det som gjorde att den fick mycket mindre friktion än till exempel kartongen var eftersom att det låg många små sand och gruskorn på marken. När man drar lådan på dessa så rullar dem och minskar friktionen mellan underlaget och föremålet. Golvet var relativt smutsigt och det bidrog till att minska friktionen eftersom att lådan som sagt rullar på sandkornen. Det skapades mycket friktion när jag drog lådan över kartongen. Det är för att lådan är tung och sjunker ner i kartongen. Det bildas då en kant framför lådan. När man då ska dra lådan så måste den först dras övar kanten vilket blir tyngre. Glaset kan ha varit blött och därmed ökat friktionen.

Min hypotes var ganska felaktig. Det ända jag hade rätt med var att diskbänken skulle vara mycket lätt att dra på. Det jag inte visste var att sand minskade friktionen när det rullar under föremålet. Jag trodde att det skulle behövas mycket mera kraft för att dra lådan över asfalten. Det som förvånade mig var när jag skulle dra lådan över kartongen eftersom att jag inte trodde att det skulle behövas så mycket kraft. Jag tror även att spegeln som jag drog lådan på kan ha varit blöt och därmed höjt friktionen. 

Ett exempel på när man vill ha mycket friktion i vardagen är när man kör bil. För att man ska ha en bra styr och bromsförmåga så måste däcken ha mycket friktion. Detta är skälet att man tillverkar däcken av gummi eftersom att gummi är ett material mer hög friktion. När det blir kallt och is på vägarna så blir det mycket mindre friktion. Man byter då från vanliga däck till vinterdäck. Vinterdäck har dubbar som fastnar i isen vilket höjer friktionen och ger tillbaka styr och bromsförmågan.

Det finns några saker som jag hade kunnat göra för att förbättra och komma fram till ett mer riktigare svar. Det första är att jag kunde utöva testen under samma förhållanden. Det vill säga att t.ex alla underlag ska vara torra eller rena. Jag hade även kunnat mäta flera gånger för att få ett säkrare resultat.