torsdag 10 december 2015

Kemifrågor (s.13)

Minns du?

1. Tre exempel på kemiska ämnen i naturen är luft, vatten och järn.

2.a Den är hård och man kan forma om den.

2.b Man häller ner tennet i en form.

3. Man kan blanda det med andra ämnen som sockret löser sig i. 

4. Kemikalier, metaller, tändstickor, papper och andra fasta ämnen.

5. Det är en boll som exploderar.

6.a Destillerat vatten, natriumklorid och kväveoxid.

6.b Jord, luft och saft. 

7.a Dekantering är när man låter ämnet sjunka till botten av t.ex en behållare med vatten. Sedan häller man ut vattnet och då har man kvar ämnet. 

7.b Destillation är när kokar vatten. Vattenångorna kyls ner och hamnar i en annan behållare. Det är då bara rent vatten.

7.c Kromatografi är när man separerar olika färgämnen genom att droppa dom på ett filterpapper. Olika färgämnen sugs uppåt olika snabbt och det resulterar i att färgämnena separeras. 

8.a Destillation

8.b Filtrering

8.c Kromatografi

9. Natriumklorid

10. En egenskap hos koksalt är att det är lättlösligt i vatten.



Förstår du?

När vatten blir till vattenånga eller is.

2. Man är noga när man undersöker och skriver ner allting.

3. För att vissa ämnen kan vara skadliga och om det hamnar i t.ex avloppet så kan det skada både människor och saker.

4. Filtrering använder man när man t.ex kokar te. Dekantering använder man när man t.ex ska dekantera vin genom att hälla vinet i en dekanter. Då luftas vinet och det rensas från bottensatsen. Man använder destillering när man t.ex ska göra mat med alkohol. När maten sedan kokas så avdunstar alkoholet. 

5. Ett rent ämne är destillerat vatten.


6. Om man kan kemi vet varför det händer och om man bara kan recept (som egyptierna) så är det inte säkert att man vet varför en sak händer.

tisdag 8 december 2015

Franska Bild

Voici Ahmed et Britta. Ahmed a vingt ans. Il porte un jean blue et un 
t-shirt bleu. Britta a dix-neuf ans. Elle porte un t-shirt blanc et un jean bleu. Britta aime ballons. Ahmed aime armoire.

Lab-rapport kromatografi

Syfte: Jag ska göra en kromatografi på 3 olika pennor för att ta reda på vilka vilka färger de består av.

Hypotes:
Röd: Jag tror att röd innehåller gult och orange.
Blå: Jag tror att blå innehåller grönt och gult.
Grön: Jag tror att grön innehåller gult och blått.

Material: Pennor, tejp, bägare, filtrerpappersremsor och vatten.

Metod:

  • Först klippte jag ut remsorna ur filtrerpappret.
  • Sedan ritade jag en punkt på pappersremsorna med tre olika pennor.
  • Efter det tejpade jag fast remsorna på en penna.
  • Sedan fyllde jag bägaren med vatten och lade penna på bägarkanten så att remsorna doppades i vattnet.
  • När jag hade väntat ett tag så såg man olika färger på remsorna.
Här ser man de olika färgerna.
Resultat: De tre olika färgerna delas till många färger. Blått bestod bara av ljus och mörkblått. Grönt bestod av gult och blått. Rött bestod av orange och gult. 

Slutsats: Blått bestod av ljus och mörkblått. Grönt bestod av gult och blått och rött bestod av gult och orange. Min hypotes var att grönt bestod av gult och blått alltså hade jag rätt på den. Jag hade också rätt i att rött bestod av gult och orange. Blått bestod bara av mörk och ljusblått så den hade jag fel på. Anledningen att vissa färger är högre upp på remsorna är att de färger med små molekyler transporteras lättast medans de färger med stora molekyler transporteras långsammare.

fredag 4 december 2015

Vem är filtertjuven?


Syfte: Någon har stulit Susannes kära filtrerpapper och dessutom lämnat ett spår efter sig. I nuläget finns sex misstänkta personer. Vi ska hitta den skyldige! 

Misstänkta: Allan, Tommy, Kattis, Charlotte, Niclas och Susanne.

Hypotes: Det var troligen bara Susanne som ville visa oss kromatografi.

Material: De misstänktas pennor, filtrerpapper, 2 bägare, tejp, blyertspennor och vatten.

Metod: Vi klippte några pappersremsor av filtrerpapper. Sedan tog vi varje misstänkts penna och ritade en punkt på pappersremsan. Vi tejpade fast pappersremsorna på blyertspennor och tog sedan 3 bägare. Dem fyllde vi med vatten och så lade vi blyertspennorna ovanpå så att lite av remsorna ligger i vattnet. Man ser då att färgerna skiljer sig åt och man kan då se vilken penna som ritade spåret. 

Resultat: Det var bara en penna som var vattenfast och det var Susannes. Alla dem andra pennornas färger delade på sig. Vi kom fram till att det är Charlotte som är skyldig.
Här ser man dem olika pappersremsorna.
Charlottes är mest lik den som spåret var på.


Slutsats: Filtrerpappret suger upp vatten som passerar färgpricken. Då dras molekylerna i färgen med. De minsta molekylerna åker längst. En färg var inte vattenlöslig. Med den hände inget. Denna metod heter kromatografi som betyder färgskrift. 

onsdag 2 december 2015

Je porte

Je porte un pull bleu, un jean bleu et des chaussures noires.

tisdag 1 december 2015

Dekantering och Filtrering

Dekantering innebär att man först tar det smutsiga vattnet och låter smutset sjunka till botten. Sedan häller man ut det mindre smutsiga vattnet. Denna metod är inte så bra för att vattnet ändå inte blir så rent så att man kan dricka det. Man använder dekantering t.ex till att göra vin eller rengöra ett akvarium.

Filtrering innebär att man tar ett filtrerpapper och sätter det i en tratt. Man häller i det smutsiga vattnet i tratten och får då ett rent vatten. Denna metod tar länge att utföra men ger ett mycket renare och drickbart vatten. Man använder filtrering i vardagen t.ex till att göra kaffe eller till att göra te.