Luft, Mark och Vatten

1. Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.

Ett lokalt problem är ett problem som finns nära en själv. I mitt fall är det Boden. Ett exempel på detta är när bilar med dåliga katalysatorer kör omkring i staden. Folket som finns omkring andas in de farliga gaserna eftersom att de är mycket lättintagliga.

Ett regionalt problem är ett problem som är lite större. För mig är det ett problem som finns i Sverige och ett exempel på det är när de giftiga gaserna som bilarna släpper ut, samlar i molnen och orsakar försurning. Försurning är dåligt för hälsan och förstör även miljön.

Ett globalt problem är ett problem som finns över hela världen. Ett exempel på det är freoner. Freonerna finns kvar i atmosfären under en lång tid. Freoner tunnar även ut lagret med ozon i atmosfären som skyddar oss mot solens farliga UV-strålar. Vi har minskat utsläppen de senaste åren men eftersom att freoner finns kvar så länge så kommer skadorna finnas kvar ganska länge.

2. Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.

Förut så löste man problemet om luftföroreningar genom att bygga högre skorstenar. Detta gjorde dock bara så att de farliga ämnena hamnade någon annanstans vilket inte fungerar i vårt nutida samhälle.

Ett bra sätt att minska föroreningarna är att använda bättre och miljövänligare råvaror som inte släpper ut lika många giftiga ämnen. Man kan även använda reningsfilter för skorstenarna. Det är också bra att använda ett miljövänligt färdmedel som drivs med ett miljövänligt drivmedel. Dessa två saker kan betyda ganska mycket och vi måste vänja oss vid dessa.

3. Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.

Vattnet blir smutsigt när vi använder det i våra dagliga liv. Det måste då renas. Rening av vatten går till genom ett vattenreningsverk som tar upp sjövatten. Detta sjövatten går först igenom ett reningssteg som kallas för kemisk rening. Den kemiska reningen kan ske med exempelvis fällning eller järnsulfat. Vattnet ska sedan filtreras och gå genom en pH justering. Efter att det är avklarat så ska vattnet desinfekteras. Detta görs oftast med en klorförening men man rening med ozon och UV-ljus blir allt vanligare. Vattnets större partiklar tas upp i nästa reningssteg, mekanisk rening. Man renar sedan vattnet biologiskt med hjälp av mikroorganismer som bryter ned biologiskt materialtill ämnen som vatten och koldioxid. Det blir rester av denna rening (slam) och den kan användas som gödsel. Till sist så renas vattnet på kemiskt sett genom fosforföreningar som tar bort metallsalter. Det blir slam vid denna rening men det kan inte användas som gödsel.

 4. Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?

Marken påverkas negativt av det sura regnet. Marken blir urlakad vilket betyder att vattnet tar med sig näringsämnena till grundvattnet, sedan till sjöar eller andra vattendrag och slutligen till havet. Näringsämnena släpper från marken på grund av vätejonerna. Resultatet av att marken urlakas är att den blir mycket mer näringsfattiga. De ”unga” markerna (som bildades under istiden) har fortfarande ett stort förråd av näringsämnen mer de äldre tropiska regnskogarna har nästan inga näringsämnen kvar i marken och de mesta finns i levande växer och i snabbt förmultnande växter. 

5. Beskriv kvävets kretslopp.

Kväve är en livsviktig byggsten i allting som lever. Vi alla är alla omgivna av kvävgas (N₂(g) men de enda som kan utnyttja kvävet är kvävefixerande bakterier. Dessa bakterier tar upp kvävet och omvandlar det till ammonium (NH₄⁺). Kvävgas kan även omvandlas till ammonium via Haber-Bosch-processen. Ammoniumet kan tas upp av växter. Nitrifikationsbakterier kan omvandla ammonium till nitrat (NO₃^-) som växter också kan ta upp. När ett djur äter växter så övergår det organiska kvävet från växten till djuret. När växter och djur dör och förmultnar så tar ammonifikationsbakterier hand om resterna och omvandlar dem till ammonium som i sin tur omvandlas till nitrat. Nitrat kan även återgå till kvävgas genom denitrifikationsbakterier.

Kväveoxider kan bildas när en blixturladdning sker eller genom förbränningar. När dessa kväveoxider reagerar med vatten så bildas salpetersyra (HNO₃). Salpetersyran blir sedan till nitrat igen. Det är på detta sett som kvävets kretslopp går runt.

Människor har också en del i kvävets kretslopp eftersom att vi använder kväve till konstgödsel. Ibland läcker gödsel ut i sjöar och vattendrag vilket kan orsaka övergödning och algblomning. Kväveföreningar kommer även från reningsverk och trafiken och rinner tillslut ner i havet.