Lab-Rapport Sura Sjöar

Syfte:

Du ska ta reda på vilken av tre sjöar som är mest försurad respektive minst försurad och rangordna dem.

Hypotes:

Jag tror att den sjön som är mest försurad kommer att kräva mer droppar av NaOH för att bli neutraliserad eller basisk och den sjö som är minst försurad kommer inte att behöva lika många droppar NaOH som de andra sjöarna för att bli basisk.

Metod:

1. Först tog jag fram alla material.
2. Sedan tog jag på mig skyddsglasögon och förkläde.
3. Efter det hällde jag upp 20 ml sjövatten i mätglaset från valfri sjö med pipetten.
4. Jag hällde sedan sjövattnet i bägaren och tillsatt 20 droppar av BTB.
5. Sedan rörde jag om med glasstaven och tillsatt mer BTB om färgen inte var särskilt stark. 
6. Efter det tillsatte jag en droppe av NaOH i taget tills lösningen blev blå. (Jag noterade hur många droppar som behövdes för att lösningen skulle bli blå, jag rörde även om efter varje droppe.)
7. Jag skrev sedan ner hur många droppar som behövdes, den sjö som krävde mest droppar för att bli basisk var den som var mest sur.
8. Sedan fortsatte jag på samma sätt med de andra sjöarna (Glöm inte att diska ur bägaren efter varje användning.)
9. När jag var klar med experimentet så diskade jag alla material som jag använde i labben för att den inte ska finnas kvar några rester av vätskorna som jag använt. 

Material:

• Förkläde
• Skyddsglasögon
• Sjövatten, 20 ml
• Bägare, 100 ml (1st)
• Pipett
• Mätglas, 25 ml
• BTB
• Glasstav
• NaOH (Basisk)

Säkerhet:

Man ska alltid använda skyddsglasögon och förkläde under labben. Många av vätskorna som används kan vara frätande eller ge utslag. Det är därför viktigt att vara försiktig när man hanterar dessa. Man ska följa alla säkerhetsregler som gäller i kemisalen som du befinner dig i för att minska riskerna för olyckor. 

Resultat:

Den första sjön jag tog var aldersjön. Det tog 7 droppar av NaOH för att lösning skulle bli blå. Efter det tog jag vatten från träsket och satte i 4 droppar av NaOH innan lösningen blev blå. Till sist tog jag vatten från holsvattnet och satte i 2 droppar för att lösningen skulle ändra färg till blå. 

Slutsats:

Aldersjön var surast eftersom att det krävdes mer droppar av NaOH för att sjövattnet skulle bli basiskt. Träsket var näst surast eftersom att det tog fyra droppar av NaOH innan vattnet blev basiskt. Holsvattnet var minst surast eftersom att det bara tog 2 droppar av NaOh för att lösningen skulle bli basisk. Det fanns inte ett så stort överskott av vätejoner i det vattnet. Det som hände var att sjövattnet från aldersjön hade ett stort överskott av vätejoner. När jag tillsatte NaOH (vilket innehåller hydroxidjoner) så gjorde jag sjövattnet mer och mer basiskt ända tills det fick ett pH-värdet över 7 och blev *blå (*p.g.a av att jag hällde i BTB) En lösning med ett överskott av vätejoner är sur, ett överskott av hydroxidjoner är basiskt och en lösning med lika många vätejoner som hydroxidjoner är neutral.

Stämde hypotesen?

Ja, min hypotes stämde. Den sjön som var surast var den sjö som behövde mest droppar av NaOH för att bli basisk. Detta var min hypotes och efter experimentet så kannan se att den stämde. 

Kopplingar till samhället / vardagen.

I vardagen brukar man använda samma princip som man gjorde i detta experiment när man borstar tänderna. De sura ämnena som fastnar på tänderna fräter och bildar hål efter ett tag. För att motverka detta så borstar man tänderna med tandkräm. Tandkrämen innehåller bikarbonat som är basiskt och neutraliserar syrorna i munnen innan man borstar bort dem. I magen finns det saltsyra. Denna syra är till för att döda bakterier och hjälpa till med matspjälkningen. Om man inte har ätit på ett tag så angriper syran magsäcken istället för maten. Man kan då få magkatarr eller ännu värre, magsår. Om man har magkatarr så äter man medicin som är basisk för att syrorna inte ska fräta sönder magsäcken. 

Felkällor:

Om man har mycket vatten och för lite BTB så kan resultatet vara mycket svårare att se. Jag rekommenderar att man använder minst 15-20 droppar av BTB för att garantera ett säkert resultat. Det är även bra att röra om med glasstaven efter varje droppe BTB eller NaOH man sätter i. Man kan själv vara en felkälla och kan av misstag hälla i för mycket av någon av vätskorna. Detta kan påverka resultatet så man ska försöka att inte hälla i mycket av någon vätska på samma gång. Man ska diska ur alla bägare efter användning för att det inte ska finnas kvar rester från vätskor som kan påverka resultatet för andra experiment och för att förhindra olyckor. 

Kan man förbättra experimentet + förslag på att forska vidare?

För att förbättra experimentet så kan man ha flera bägare för att rester inte ska påverka pH-värdet på dem andra lösningarna. Man kan också använda en annan pH-indikator exempelvis en elektronisk pH-meter för att veta det exakta pH-värdet. 

För att forska vidare så kan man göra experimentet på vanliga sjöar istället. pH-värderna blir då mycket närmare varandra men experimentet blir mycket mer likt verkligheten. För att mäta pH-värdet kan man istället använda pH-indikatorpapper eller en elektronisk pH-meter för att får mer exakta värden.