Historik
Kemiska vapen är vapen som använder giftigheten hos olika kemikalier. Exempel på kemiska vapen är tårgas och nervgas. Vapnen består av den giftiga gasen och någon form av utspridningsmekanism såsom en raket eller en bomb. De tidigaste kemiska vapnen var behållare med tårgas som orsakar irritation i ögonen. Fritz Haber fick år 1918 nobelpris i kemi för att han upptäckte ett sätt att binda luftkväve. Med denna metod kunde man tillverka konstgödsel. Man kunde även använda gasen som ett vapen. År 1915 så öppnade han över 5700 behållare med klorgasen i skyttegravar i Yprés, Frankrike. Denna gas skadade ungefär 600 soldater. Eftersom att tyskarna använde den nya gasen så kopierade de allierade snart dem. Man försökte tillverka skyddsmedel mot de giftiga vapnen och man kom upp med den första gasmasken. Under det andra världskrigets början så upptäckte man några fosforhaltiga oerhört giftiga substanser. Dessa gaser tas lätt upp av kroppen och skadar nervsystemet. Man startade produktionen av denna gas och döpte den till sarin. Under kriget mellan Irak och Iran så skaffade Saddam Hussein resurserna för att tillverka Sarin. Dock så tror man att det aldrig blev av. Kemiska vapen klassas som massförstörelsevapen pågrund av de fruktansvärda skadorna och den stora effektiviteten.
Behov
Behovet av vapen har alltid funnits eftersom att både stora och små folkgrupper vill skaffa sig mera makt och mark. Om man har mer effektiva och bättre vapen än motståndarna så ökar chanserna för att man kommer att skaffa till sig det med antigen hot eller krigsföring. Kemiska vapen kan vara mycket effektiva i dagens samhälle. Det finns många tillfällen då människor har använt tårgas under exempelvis uppror. Kemiska vapen kan även användas under stora krig. Dock är dem inte så lätta att kontrollera. Om man släpper ut ett moln av giftig gas så kan det lätt blåsa tillbaka på dem så släppte ut det. Kemiska vapen är lätta att tillverka och det var en stor faktor till upptäckten. Man vill helt enkelt ha nya effektivare stridsmedel som är både lättare och billigare än de andra vapnen som man då hade.
Konsekvenser för individ, samhälle och miljö
De kemiska vapnen är mycket farliga och kan orsaka många skador. Detta betyder att användningen av dessa i krig kan resultera i många dödsoffer. Kemiska vapen dödar inte alltid personer direkt. Istället kan dem orsaka skador såsom förlust av synen, brännskador m.m. Krigsföring med kemiska vapen ses därför som inhumant. Kemiska vapen har fruktansvärda effekter, är relativt lätta att tillverka och väldigt svåra att skydda sig mot. Vid användning av kemiska vapen så tar omgivningarna också skada. Växterna och djuren som finns där utsätts för de farliga ämnena och riskerar att dö. De farliga ämnena som kommer ut i naturen försvinner troligen inte förrän en lång tid har gått. Ämnena kan tas upp av djur som äter av de växter som har blivit exponerade av de farliga gaserna. Antingen dör djuren eller så för de vidare gifterna till ett annat djur om detta blir uppätet. Gifterna kan tillslut hamna hos en människa och då orsaka stora skador på viktiga organ.
Kemiska vapen kan var mycket farliga och skrämmande eftersom att skadorna är fruktansvärda. Dem är lätta att tillverka så tillgängligheten är ganska stor. År 1995 så skedde det en saringasattack i Tokyo. Ungefär tretton personer dog men över 5000 personer skadades. Vid denna attack använde man sarin eftersom att det är billigt och enkelt att tillverka men väldigt effektivt. Oro kan därför uppstå i samhället när man tänker på att nästan vem som helst med tillgång till vanliga fabrikskemikalier kan släppa lös extremt farliga bomber med förödande effekter.
Betydelse för individ, samhälle och miljö
Kemiska vapen har stor betydelse för mänskligheten. Dem visar hur farligt det är att använda kemikalier vid krigsföring. Kemiska vapen klassas som massförstörelsevapen pågrund av skadorna och borde aldrig användas i krig. De kemiska vapnen har använts i krig i hela världen och har visat sig vara effektiva än idag och världen behöver vapen för att inte ska hamna i kaos. Kemiska vapnen har betytt mycket för samhället då man lätta kan tillverka effektiva vapen som är redo att användas när som helst. De kemiska vapnen som man använder idag är tårgas och pepparspray. Pepparspray används hela tiden eftersom att det är utmärkt som självförsvar eller för polisen. Tårgas kan också användas av polisen för att hålla tillbaka aggressiva människor vid exempelvis upplopp. Det är på grund av utveckling och forskning av de kemiska vapnen som vi har dessa vapen idag.
De kemiska vapnen har orsakat stor förödelse för miljön och de närliggande områdenas ekosystem där en attack skedde vilket är en mycket dålig sak. Vi har dock kommit fram till kemiska vapen som fungerar som avlövningsmedel. Ett exempel på detta är ”Agent Orange”. Detta medel gör så att växter tappar sina blad vilket kan vara väldigt bra under krig då man tar bort fiendens skydd. Ett stort tillfälle då ”Agent Orange” användes var när man ville slå ut gerillakrigare som gömde sig i djunglerna.
Källkritik
Wikipedia är enligt mig en trovärdig källa. Detta beror på att informationen där ständigt kollas upp och uppdateras om det är nödvändigt. Om någon går in och ändrar så kollas informationen upp och raderas eller får stanna kvar baserat på dess trovärdighet. Nyteknik och säkerhetspolitik.se använde jag inte lika mycket för fakta utan mer för information. Enligt mig så är texterna där helt trovärdiga gällande informationen. säkerhetspolitik.se drivs av MRE (Myndigheten för samhällsskydd och berednad). På sidan finns en lista med alla källor som har använts. Det är av dessa skäl som jag tror att sidan är trovärdig. Det finns inte heller någon reklam på sidan så de som äger webbplatsen tjänar inte på att du trycker på artikeln. nyteknik.se är mindre trovärdig än den förra källan. Detta beror på saker som att det finns reklam på sidan. Vid artikeln står det vem som skrev den och när den publicerades vilket är bra. Det som står på dessa sidor är ungefär samma sak. Det får mig att tro att troligtvis så är alla källor som jag använt trovärdiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar