fredag 27 oktober 2017

Förklaring av ord från högskoleprovet



·       Klimakterium: Perioden hos en kvinna då menstruationen slutar och förmågan att få barn slutar. Ibland kan klimakteriet medföra obehag. ”Jag är rädd inför klimakteriet.”

·       Insistera: När man envisas med att kräva. ”Jag ville inte äta plast man Normund insisterade. ”

·       Lektor: En lektor är en lärare som jobbar på hög- eller gymnasieskolan med en viss akademisk grad. ”Bernvard är en lektor. ”

·       Illustrativ: Illustrativ är när någonting åskådliggör ett abstrakt förhållande. Ex belysande. ”Nebils tavla är relativt illustrativ.”

·       Sömsmån: Tygkant som ligger utanför sömmen. ”Sedan ska ni klippa sömsmån.”

·       Förlösa: Att hjälpa någon att framföra ett foster. ”Nu måste du förlösa. ”

·       Oförätt: En handling riktad mot någon som kan anses som kränkande eller orättvis. ”Sluta med denna oförrätt. ”

·       Tongivande: Att bestämma inriktningen på exempelvis åsikter efter egen vilja. ”Jag hörde att Coca-Cola® är ganska tongivande.”

·       Inte på långt när: När någonting är långt från att vara uppnått. ”Herbert är inte på långt när mentalt normal.”

·       Superlativer: avser den högsta jämförelsegraden hos adjektiv och adverb. ”Jag trycker att superlativer är svåra att förstå.”

·       Essä: Är en skriftlig framställning som man tar fram själv. Man får stor frihet och kan då meddela fakta på ett mer personligt sätt. ”Nu ska vi skriva en essä.”

·       Fiktiv: När någonting är fiktivt så tänker man att det existerar när det inte gör det. ”Min flygande enhörning är fiktiv. ”

·       Koalition: Är när partier arbetar gemensamt i en regering. ”Finns det olika koalitionspartier?”

·       Rugga: En fågel ruggar när den tappar sina fjädrar och får nya. ”Titta min flygande kattunge ruggar. ”

·       Åthutning: En åthutning är när man säger till på skarpen eller gör en tillrättavisning. ”Vinktor störde och därmed en åthutning. ”

·       Följaktligen: När någonting berättas som en direkt följd av en tidigare händelse.  ”Vinktor fick en åthutning. Följaktligen så bröt han nacken. ”

·       Överpröva: När någonting prövas med större insatser än en prövning som skett innan.  ”Vinktor ville överpröva sitt fall i rätten. ”

·       Utblottad: Man är utblottad när man har förlorat sina ägodelar eftersom att man exempelvis blir vräkt. ”Vinktor förlorade en tjugolapp och var därmed utblottad. ”

·       Extremiteter: finns i djur och människor. Vanligtvis i armar och ben. Dessa är modifierade för rörelse och har ofta rörliga leder. ”Jag har inga extremiteter.”

·       Parlör: en ordbok (kan vara flerspråking) som innehåller vardagliga frser som anses viktiga att kunna. ”Normund, har du sett min parlör?”




fredag 14 april 2017

Kroppens organ

Skelettet

1. Hjässben
2. Pannben
3. Tinningben
4. Näsben
5. Okben
6. Överkäksben
7. Underkäksben
8. Nackben

A. Halskotor
B. Bröstkotor
C. Ländkotor
D. Korsben och Svanskotor
E. Kotkropp
F. Utskott
G. Disk
H. Muskler?
I. Utskott
J. Ledyta för Revben

a. Nyckelben
b. Skulderblad
c. Bröstben
d. Revben
e. Överarmsben
f. Armbågsben
g. Strålben
h. Handlovsben
i. Mellanhandsben
j. Fingerben
k. Höftben
l. Sittben
m. Blygdben
n. Lårbenshalsen
o. Lårben
p. Knäskål
q. Skenben
r. Vadben
s. Mellanfotsben
t. Tåben
u. Vristben
v. Hälben

2. Det mänskliga skelettet består av över 200 ben och dessa ben hålls ihop av många senor och muskler. Skelettets tre viktigaste funktioner är att ge stadga åt kroppen, skydda viktiga organ med både skyddande lager av ben och stötdämpning genom ryggraden och att producera blodkroppar genom den röda benmärgen. Skälet till att ryggraden är både rörlig och stötdämpande är för att de olika kotorna hålls ihop av diskar då gör ryggraden rörlig. Ryggraden är stötdämpande eftersom att den är svagt S-formad.

Huden

1. Huden består av tre lager. Det tunnaste lagret kallas för överhuden och består av död hud som kallas för hornlager. Det andra lagret är tjockare och kallas för läderhuden. I denna del av huden finns det blodceller och till sist så har vi det tredje lagret som kallas för underhuden. I detta lager finns hudens fettceller.

2. Huden finns för att hålla kvar vattnet som finns i vår kropp och för att vi ska kunna hålla värmen. Den skyddar oss från världen utanför så att vi inte ska få sjukdomar eller skada oss.

3. Pigmenten bestämmer färgen på håret, skinnet, ögonen m.m. Ju mer pigment man har desto mörkare färger har man. Om man har mycket pigment så blir man brunare mycket snabbare när man solar.

4. När man fryser eller blir rädd så drar hårresarmuskeln ihop sig. Det är detta som vi kallar för gåshud.

5. Äldre personer har en rynkigare hud än unga personer. Detta beror på att de elastiska trådar i läderhuden som håller den slät och jämn förlorar mycket av sin elastiska förmåga.

6. Pormaskar och finnar skapas när det hamnar smuts och bakterier i en svettkörtel och därmed infekterar den.

7. När vi är varma så släpper våra svettkörtlar ut svett som kyler av kroppen.

Musklerna

1. Nickmuskel
2. Ansiktsmuskel
3. Deltamuskel
4. Stora bröstmuskler
5. Biceps
6. Raka bukmuskler
7. Yttre sneda bukmuskler
8. Raka lårmuskeln
9. Skräddarmuskeln
10. Nackmuskel
11. Kappmuskel
12. Breda ryggmuskler
13. Triceps
14. Sätesmuskler
15. Lårets två hövande muskler
16. Vadmuskel


1. Det finns glatt muskulatur, hjärtats muskulatur och skelettmuskulatur.
2. Man kan endast styra över skelettmusklerna. Glatt muskulatur och hjärtats muskulatur går inte att bestämma över.
3. Musklerna behöver syre och näringsämnen som i blodet för att kunna arbeta.
4. När man jobbar väldigt hårt så räcker inte syret till musklerna och det som bildas då är mjölksyra som tröttar ut musklerna.
5. Muskler som arbetar tillsammans med en muskel eller har samma funktion som en muskel kallas för antagonister.


 Hjärtat och Blodet - 














1. Blodets viktigaste uppgifter är att transportera syre och näring och att transportera bort avföring.
2. Blodet går runt i kroppen tack vare hjärtat. Hjärtat är en stor muskel som ständigt pumpar ut blod till lungorna och sedan till hela kroppen.
3. Blodet består ungefär till hälften av blodplasma och till hälften av blodkroppar. Blodplasman innehåller mestadels vatten där det finns lösta närings- och avfallsämnen.
4. De röda blodkropparna transporterar syre till hela kroppen.
5. En vuxen människa har ungefär 4-6 liter blod i kroppen.
6. När man skadar sig så fastnar blodplättarna i såret så att blodet stannar upp. Man slutar då att blöda. Detta kallas för att blodet koagulerar.
7. Kranskärl försörjer hjärtmuskeln med syrerikt och näringsrikt blod och för bort det närings- och syrefattiga blodet.
8. Klaffarna kallas för segelklaffar.
9. a Blodkärl som för ut blod från hjärtat.
b. Blodkärl som leder till hjärtat.
c. Kapillärer sitter mellan artärerna och venerna. Dessa för ut syre till cellerna.
10. Det är lungvenerna som innehåller syrerikt blod.
11. Blodet pressas fram i venerna när venernas muskler klämmer åt. För att blodet inte ska fara bakåt så finns det fickklaffar som öppnar och stängs.
12. Det är i kapillärerna som ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler sker
13. Lymfa bildas av lymfatiska organ. Lymfkärl transporterar sedan vätskan som bildas vilket är lymfa.
14. Lymfkörtlarna finns i stora delar av kroppen och deras uppgift är att sätta igång immunförsvaret när vi blir sjuka.
15. Man är immun mot en sjukdom när man har vaccinerat sig mot den. Man skickar in väldigt lite av sjukdomen i kroppen så att antikroppar kan bildas.
16. När man blir allergisk mot någonting så är det immunförsvaret som ”överreagera” mot de främmade ämnena som kallas för antigener. Det bildas nu antikroppar som sätter sig på olika ställen. När antigenerna möter antikropparna så bildas histamin. Detta är ämnet som kan utlösa den allergiska reaktionen.
17. Jag känner till blodgrupperna A, B, AB och 0.

söndag 19 mars 2017

Kemiska vapen

Historik

Kemiska vapen är vapen som använder giftigheten hos olika kemikalier. Exempel på kemiska vapen är tårgas och nervgas. Vapnen består av den giftiga gasen och någon form av utspridningsmekanism såsom en raket eller en bomb. De tidigaste kemiska vapnen var behållare med tårgas som orsakar irritation i ögonen. Fritz Haber fick år 1918 nobelpris i kemi för att han upptäckte ett sätt att binda luftkväve. Med denna metod kunde man tillverka konstgödsel. Man kunde även använda gasen som ett vapen. År 1915 så öppnade han över 5700 behållare med klorgasen i skyttegravar i Yprés, Frankrike. Denna gas skadade ungefär 600 soldater. Eftersom att tyskarna använde den nya gasen så kopierade de allierade snart dem. Man försökte tillverka skyddsmedel mot de giftiga vapnen och man kom upp med den första gasmasken. Under det andra världskrigets början så upptäckte man några fosforhaltiga oerhört giftiga substanser. Dessa gaser tas lätt upp av kroppen och skadar nervsystemet. Man startade produktionen av denna gas och döpte den till sarin. Under kriget mellan Irak och Iran så skaffade Saddam Hussein resurserna för att tillverka Sarin. Dock så tror man att det aldrig blev av. Kemiska vapen klassas som massförstörelsevapen pågrund av de fruktansvärda skadorna och den stora effektiviteten. 

Behov

Behovet av vapen har alltid funnits eftersom att både stora och små folkgrupper vill skaffa sig mera makt och mark. Om man har mer effektiva och bättre vapen än motståndarna så ökar chanserna för att man kommer att skaffa till sig det med antigen hot eller krigsföring. Kemiska vapen kan vara mycket effektiva i dagens samhälle. Det finns många tillfällen då människor har använt tårgas under exempelvis uppror. Kemiska vapen kan även användas under stora krig. Dock är dem inte så lätta att kontrollera. Om man släpper ut ett moln av giftig gas så kan det lätt blåsa tillbaka på dem så släppte ut det. Kemiska vapen är lätta att tillverka och det var en stor faktor till upptäckten. Man vill helt enkelt ha nya effektivare stridsmedel som är både lättare och billigare än de andra vapnen som man då hade. 

Konsekvenser för individ, samhälle och miljö

De kemiska vapnen är mycket farliga och kan orsaka många skador. Detta betyder att användningen av dessa i krig kan resultera i många dödsoffer. Kemiska vapen dödar inte alltid personer direkt. Istället kan dem orsaka skador såsom förlust av synen, brännskador m.m. Krigsföring med kemiska vapen ses därför som inhumant. Kemiska vapen har fruktansvärda effekter, är relativt lätta att tillverka och väldigt svåra att skydda sig mot. Vid användning av kemiska vapen så tar omgivningarna också skada. Växterna och djuren som finns där utsätts för de farliga ämnena och riskerar att dö. De farliga ämnena som kommer ut i naturen försvinner troligen inte förrän en lång tid har gått. Ämnena kan tas upp av djur som äter av de växter som har blivit exponerade av de farliga gaserna. Antingen dör djuren eller så för de vidare gifterna till ett annat djur om detta blir uppätet. Gifterna kan tillslut hamna hos en människa och då orsaka stora skador på viktiga organ. 

Kemiska vapen kan var mycket farliga och skrämmande eftersom att skadorna är fruktansvärda. Dem är lätta att tillverka så tillgängligheten är ganska stor. År 1995 så skedde det en saringasattack i Tokyo. Ungefär tretton personer dog men över 5000 personer skadades. Vid denna attack använde man sarin eftersom att det är billigt och enkelt att tillverka men väldigt effektivt. Oro kan därför uppstå i samhället när man tänker på att nästan vem som helst med tillgång till vanliga fabrikskemikalier kan släppa lös extremt farliga bomber med förödande effekter. 

Betydelse för individ, samhälle och miljö

Kemiska vapen har stor betydelse för mänskligheten. Dem visar hur farligt det är att använda kemikalier vid krigsföring. Kemiska vapen klassas som massförstörelsevapen pågrund av skadorna och borde aldrig användas i krig. De kemiska vapnen har använts i krig i hela världen och har visat sig vara effektiva än idag och världen behöver vapen för att inte ska hamna i kaos. Kemiska vapnen har betytt mycket för samhället då man lätta kan tillverka effektiva vapen som är redo att användas när som helst. De kemiska vapnen som man använder idag är tårgas och pepparspray. Pepparspray används hela tiden eftersom att det är utmärkt som självförsvar eller för polisen. Tårgas kan också användas av polisen för att hålla tillbaka aggressiva människor vid exempelvis upplopp. Det är på grund av utveckling och forskning av de kemiska vapnen som vi har dessa vapen idag. 

De kemiska vapnen har orsakat stor förödelse för miljön och de närliggande områdenas ekosystem där en attack skedde vilket är en mycket dålig sak. Vi har dock kommit fram till kemiska vapen som fungerar som avlövningsmedel. Ett exempel på detta är ”Agent Orange”. Detta medel gör så att växter tappar sina blad vilket kan vara väldigt bra under krig då man tar bort fiendens skydd. Ett stort tillfälle då ”Agent Orange” användes var när man ville slå ut gerillakrigare som gömde sig i djunglerna. 

Källkritik


Wikipedia är enligt mig en trovärdig källa. Detta beror på att informationen där ständigt kollas upp och uppdateras om det är nödvändigt. Om någon går in och ändrar så kollas informationen upp och raderas eller får stanna kvar baserat på dess trovärdighet. Nyteknik och säkerhetspolitik.se använde jag inte lika mycket för fakta utan mer för information. Enligt mig så är texterna där helt trovärdiga gällande informationen. säkerhetspolitik.se drivs av MRE (Myndigheten för samhällsskydd och berednad). På sidan finns en lista med alla källor som har använts. Det är av dessa skäl som jag tror att sidan är trovärdig. Det finns inte heller någon reklam på sidan så de som äger webbplatsen tjänar inte på att du trycker på artikeln. nyteknik.se är mindre trovärdig än den förra källan. Detta beror på saker som att det finns reklam på sidan. Vid artikeln står det vem som skrev den och när den publicerades vilket är bra. Det som står på dessa sidor är ungefär samma sak. Det får mig att tro att troligtvis så är alla källor som jag använt trovärdiga.